Så länge det är soligt eller blåsigt kan solenergi och vindkraft generera tillräckligt med energi för att förse hushåll och företag med el. Men under riktigt kalla temperaturer eller när det är mörkt ute, eller om det är en dag utan vind, minskar deras effektivitet drastiskt. Detta gör att dessa energikällor inte kan garantera en stabil elförsörjning under stor del av tid. Därför behövs lösningar för att lagra energi och kunna använda den när det verkligen behövs som mest.
Idag finns det förvisso flera tekniker för energilagring som kan användas för att lagra energi från sol och vind, som batterier, vattenkraft och vätgaslagring. Men teknikerna är långt ifrån tillräckligt utvecklade för att kunna hantera den mängd energi som krävs för att förse hushåll och företag med el under längre perioder med mörker och kyla.
En av de mest lovande teknikerna för energilagring är batterier, men det finns fortfarande flera utmaningar som måste övervinnas. Till exempel är batterier fortfarande dyra att tillverka och har en begränsad livslängd, vilket innebär att de måste bytas ut regelbundet. Dessutom är det fortfarande svårt att lagra tillräckligt med energi i batterier för att klara av långa perioder utan sol eller vind.
Vattenkraft är en annan teknik för energilagring som har använts under lång tid. Detta innebär att man använder vatten som lagringsmedium för att lagra energi från sol och vind. När det finns tillräckligt med energi kan vattnet pumpas upp till ett högre läge för att lagra energin. När energin behövs kan vattnet släppas ner igen för att driva en turbin och producera el. Men vattenkraft har också sina begränsningar, eftersom den kräver tillgång till vatten och geografiska förhållanden som inte alltid är lätt att uppfylla.
Vätgaslagring är en relativt ny teknik som kan användas för att lagra energi från sol och vind. Vätgas kan skapas genom elektrolys av vatten och kan sedan lagras för senare användning. När energin behövs kan vätgasen användas för att producera el genom bränsleceller. Men även denna teknik har sina begränsningar, eftersom den är ganska ineffektiv och kräver stora mängder energi för att producera vätgas.
Det är tydligt att energilagring är en av de största utmaningarna för att det ens skall vara möjligt att använda solenergi och vindkraft som primära energikällor. För att lösa detta problem måste vi arbeta med att utveckla nya tekniker för energilagring och förbättra de befintliga teknikerna för att göra dem mer effektiva och kostnadseffektiva.
Det är naturligtvis viktigt att inse att solenergi och vindkraft är en del av en större lösning på våra energibehov. Endast genom att kombinera olika energikällor, inklusive solenergi, vindkraft, vattenkraft och fossilfria bränslen som biobränslen och kärnkraft, kan vi skapa ett robust och pålitlig energiförsörjning som kan hantera alla typer av väderförhållanden och energibehov.
Det är också viktigt att tänka på energieffektivitet och minska vår totala energiförbrukning. Genom att använda energi på ett smartare sätt, inklusive energieffektiva apparater och byggnader, kan vi minska vårt behov av att producera och lagra energi. Naiva politiker har naturligtvis skyndat på den processen rejält genom att ta populistiska beslut utan någon egentlig konsekvensanalys vilket gjort att elräkningen nu blivit en både betydande och i många fall betungande del av de flestas hushållsbudget.
Slutsatsen är att solenergi och i viss mån vindkraft är bra men endast kompletterande energikällor så länge vi inte kan lagra energi för att använda när det behövs som mest. För att kunna använda dem som primära energikällor måste vi arbeta med att utveckla nya tekniker för energilagring och förbättra de befintliga teknikerna för att göra dem mer effektiva och kostnadseffektiva. Sedan måste vi naturligtvis aktivt arbeta med att minska vår totala energiförbrukning genom att använda energi på ett smartare sätt.
Källa: AktuellMiljö
https://aktuellmiljo.se
