Kostnaderna är höga och beräknas exempelvis i USA till närmare 2 miljarder kronor årligen. Några liknande beräkningar finns inte i Sverige. De vanligaste idrotterna som leder till besök på akutmottagning är fotboll. Mer detaljerade studier har visat att 40–60 procent av utövarna skadas årligen. En viktig faktor att ha i åtanke är att avsaknaden av den vuxna kroppens motoriska färdigheter ökar risken för skador. Ungdomar behärskar inte den vuxna kroppens komplexa motoriska samspel. Under tonårsåldern förekommer dessutom temporär minskning i koordination och balans. De vanligaste skadelokalisationerna hos unga idrottsutövare är i fotled och knä. Flera korsbands-skador uppstår utan kroppskontakt. De förekommer ofta i aktiviteter med snabba riktningsändringar. En fysisk undersökning under försäsongen innan träning och tävling ger en stor möjlighet att förebygga skador. Det är av stor betydelse att diskutera styrke- och konditionsträning i samband med försäsongsundersökningen. Rekommendationer avseende rörlighetsträning under vägledning av utbildade tränare är av stor vikt, till exempel hos tjejer som spelar fotboll och basketboll, i syfte att minska risken för allvarliga knäskador. Styrketräning hos dessa individer är dock ännu viktigare. Uppvärmning och nedvarvning hos alla unga idrottsutövare är också något som noggrant bör understrykas. Att ha en möjlighet att träffa och bli undersökt av en idrottsmedicinskt utbildad läkare eller skadeterapeut är av stort värde även för att lära ungdomarna att värdesätta och ägna tid åt skadeförebyggande åtgärder. Som exempel kan nämnas att en ung idrottsutövare med ett flertal fotledsstukningar kan bli hjälpt genom rätt genomförd rehabilitering med styrketräning, balans- eller koordinationsträning. Att förebygga idrottsrelaterade skador kräver som regel korrekta förutsättningar och framför allt utbildning av ledare.

Svensk Idrottsforskning
http://www.gih.se/CIF/Nyhetsarkiv1/2012/Skador-hos-unga-idrottare/
All Sport och Idrott
http://www.sportidrott.se