Planerat åldrande inom IT
15/5, 2017 kl. 07:00Planerat åldrande eller inbyggt åldrande är det svenska begreppet för engelskans planned obsolescence och är en medveten process inom konstruktions- och industridesign som syftar till att göra en vara obsolet för att hålla konsumtionen uppe.
Ordet obsolet kommer från engelskan och innebär att en varas livslängd begränsas och därigenom går sönder efter en viss tid eller att den inte längre anses önskvärd — även om den annars fortfarande skulle kunna fungera felfritt.
Ett bra exempel på planerat åldrande är ...
År 1851 gjorde Jean Eugène Robert-Houdin en allmän demonstration på sitt gods i Blois, Frankrike. Hans glödlampa är, enligt uppgift, permanent utställd i Chateau de Blois' museum ännu idag!
I och med användandet av Wolframtråd i glödlampam omkring 1906, fick man fram en starkt lysande ljuskälla.
Efter första världskriget byggdes dock in planerat åldrande för att öka konsumtionen av glödlampor. Och så är det också idag i dagens moderna ljuskällor.
Planerat åldrande har blivit ett begrepp inom IT-världen, och kan innebära, att en dator inte får hålla för länge, eftersom tillverkarna vill att du som konsument/företag ska köpa nytt med 2-3års intervall.
Här har Peter Holm en unik inblick, dels såsom säljare av nya datorer men också såsom reparationsverkstad för gamla.
Här kommer Peter Holms kommentarer kring inbyggt planerat åldrande hos våra IT-produkter.
Några svaga punkter, hos de vanligaste mobiltelefonerna:
Apple Iphone - Besvärliga att reparera med fast inbyggt batteri och brist på originalreservdelar.
Samsung – Bra tillgång på originaldelar och öppen design.
Sony – Touch-funktioner inbyggda i glaset gör den svår att reparera, eftersom glaset lätt spricker.
Google Nexus – Bra CPU och lätt att byta kretskort.
Dessa fyra leverantörer täcker ungefär 95 % av mobilmarknaden.
Vanliga fel/tveksamheter på laptops:
Dåliga gångjärn/fästen som spricker och skärmen ramlar ner.
Undermålig ventilation vilket gör laptopen onödigt varm och därmed håller sämre.
Fastlödda usb-portar och laddningsuttag som slits och inte går att byta på ett enkelt sätt.
Reservdelar går EOL (End Of Life) tidigt vilket gör reparation omöjlig.
Vissa reservdelar är mycket dyra, skärmar kan kosta 3000kr+moms + arbete
Kommentar om några laptoptillverkare:
Apple - Etta på svarta listan, mycket svårt att få tag på reservdelar eftersom Apple bara förlitar sig på auktoriserade serviceverkstäder.
ASUS - Vissa delar är svåra att få tag på, få kanaler säljer ASUS-laptopdelar och lång väntetid är ganska vanligt.
Acer/Packard Bell - Helt okey, reservdelar finns oftast och kostar inte skjortan.
Dell - Bra support, gott om delar även till äldre maskiner åtminstone i företagssegmentet, rätt dyrt dock.
HP - Många kanaler som levererar, bra tillgång till nyare maskiner, sämre till äldre.
Sony - Få kanaler, ofta MYCKET dyra reservdelar.
Toshiba - Bra tillgång på reservdelar, Toshiba brukar funka bra, få fel på dessa maskiner.
Vanliga fel/tveksamheter på stationära märkesdatorer:
Dålig kvalitet på moderkort, kondensatorer som sväller och gör datorn obrukbar.
Dålig ventilation gör datorn onödigt varm och får därmed dålig hållbarhet.
Många reservdelar följer inte standard, vilket gör att dyra originaldelar måste installeras, om dom finns tillgängliga.
Alldeles för öppna chassin gör att onödigt mycket damm smiter in och sätter igen fläktar med följden av höga temperaturer och sämre hållbarhet.
Kvaliteten har undan för undan monterats ner i takt med att priserna sjunkit till bottennivåer. Märkestillverkarna tvingas sänka kvaliteten och på olika sätt införa planerat åldrande.
Är datorn för bra, så säljs inte tillräckligt många.
Förloraren på detta system är dels konsumenten, dels miljön när datorer slängs för att reservdelar saknas.
Överför detta till bilbranschen: Vem vill skrota bilen när bromsbeläggen är slut?
PHS-ITservice´s stationära datorer - Där införs aldrig planerat åldrande!
För mer information, kontakta gärna:
Peter Holm IT-Service
Rälsgatan 6A, 802 91 Gävle
026-495 36 31
info@phs-itservice.se, http://www.phs-itservice.se
Denna artikel är publicerad på Pressbladet via SvenskPress.se.
Se villkor här »
Kommentarer
Ingen har ännu kommenterat denna artikel, du kan bli den första!