Den 10 mars tog regeringen beslut att lägga fram ett lagförslag till riksdagen om att stärka skyddet för visselblåsare. Det är en förstärkning av den befintliga arbetslagstiftningen, påpekade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) under pressträffen samma dag i regeringskansliet:

– Vitsen med lagstiftningen är att vi vill att man ska slå larm när det gäller allvarliga missförhållanden. Regeringen avsikt är att fler missförhållanden ska komma upp i ljuset och att man då ska våga det och inte drabbas av repressalier.

Med allvarliga missförhållanden menas brott som ger fängelse, exempelvis skattebrott, anställning av svart arbetskraft och korruption.

– Om man utsätts för repressalier så ska man kunna driva process mot arbetsgivaren och få rätt till skadestånd, framhöll Ylva Johansson.

Med repressalier menas exempelvis att man blir avskedad, inte får förlängt vikariat eller en befordran, eller som Ylva Johansson uttryckte det vid pressträffen, ”att man blir förflyttad ner i källaren.”

Lagförslaget gäller anställda både i privat och offentlig verksamhet. Nytt är att det även gäller anställda som är inhyrda av bemanningsföretag.

Det är den tidigare borgerliga regeringen tillsatta utredningen (SOU 2014:31) som ligger till grund för lagförslaget. Lagen förväntas träda i kraft 1 januari 2017.

Kritiken mot regeringens lagförslag gäller bland annat var gränsen för allvarliga missförhållanden egentligen går.

”Risken är att anställda och inhyrda ändå inte kommer att våga slå larm eftersom de kan ha svårt att avgöra hur pass allvarliga missförhållandena är”, säger TCO:s chefsjurist Lise Donovan för Vårdfokus, Vårdförbundets nättidning (2016-03-10).

Kritiken gäller även risken att lagen får motsatt effekt. Anställda inom stat, kommun och landsting har redan en grundlagsskyddad möjlighet (meddelarfriheten) att vända sig direkt till media i olika ärenden.

”Risken är att anställda inom det offentliga kommer att blanda ihop begreppen och tro att de bara kan vända sig till journalister om det handlar om allvarliga missförhållanden, vilket inte är fallet.”, menar Lise Donovan (Vårdfokus, 2016-03-10)